På tib.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies här

I framtiden måste förmodligen alla byggnader vara miljöcertifierade

Med anledning av att den svenska miljöcertifieringen Miljöbyggnad uppdaterats till version 3.0, ringer vi upp Sweden Green Building Councils marknadschef Evelina Strandfeldt för ett samtal om varför det är viktigare än någonsin att framtidssäkra sina byggnader genom att miljöcertifiera dem.

”Medvetenheten om hur byggnaders konstruktion ­påverkar människor och miljön ökar hela tiden. Vi har redan idag hyres­värdar bland våra kunder som säger att de har svårt att få hyresgäster till fastigheter som inte är miljöcertifierade”, säger Evelina Strandfeldt.

Även om detta ännu mest gäller storstäderna så konstaterar Evelina att kunskapen om och efterfrågan på miljöcertifierade byggnader ökar alltmer också i mindre städer och orter i landet.

”Utvecklingen pekar mot att alla fastigheter förmodligen måste vara miljöcertifierade på något sätt i framtiden för att man ska vilja nyttja dem. Det betyder också att byggherrar och fastighetsägare bör ta tag i detta redan nu, om tio år kan det vara försent”, säger Evelina Strandfeldt.

Vi ber henne att utveckla detta närmare.

”Människor och företag får allt djupare insikt om vad olika saker innehåller och hur de påverkar oss och miljön. Farliga ämnen i kläder, kosmetika, leksaker ... skadliga partiklar i luften från industriutsläpp och trafik ... energiförbrukning vid transporter och vid tillverkning av livsmedel ... listan kan göras hur lång som helst.”

Som en följd av detta, menar Evelina, är det också naturligt att vi får större medvetenhet om hur våra byggnader påverkar oss.

”Jag tror att väldigt få människor i framtiden kommer att ­acceptera att bo, arbeta eller gå i skolan och så vidare i byggnader med material och lösningar som är dåliga för miljön och för deras hälsa. Och jag tror inte att företag kommer vilja äga eller hyra in sig i ohållbart byggda fastigheter som ­förbrukar onödigt mycket energi och som påverkar de anställdas produk­tivitet negativt. Och som reducerar den totala effekten av företagens interna hållbarhetsarbete.”

Evelina påpekar att idag står den byggda miljön för 40 % av samhällets totala energiförbrukning.

”Bara potentialen i sänkta energikostnader borde vara motiv nog för att miljöcertfiera alla Sveriges byggnader.”

Varför Miljöbyggnad?

Vi frågar Evelina varför man nödvändigtvis måste miljö­certifiera sin byggnad enligt Sweden Green Building Councils Miljöbyggnad eller någon av de internationella certifieringarna LEED och BREEAM? Räcker det inte att man som byggherre sätter upp egna indikatorer och gör egna kontroller för att en byggnad ska bli hållbar?

”Det är extremt svårt att som enskild aktör avsätta de resurser som krävs för att skapa någon typ av egen ’certifiering’ som i nivå motsvarar Miljöbyggnad eller liknande certifikationer. Under utvecklingen av Miljöbyggnad 3.0 hade vi tolv arbetsgrupper med ett tiotal experter i varje grupp, som arbetade med att kartlägga, analysera och värdera förslag och ­ändringar. Knutna till varje arbetsgrupp hade vi dessutom ämnesspecifika remissgrupper med ytterligare cirka 120 personer. Det betyder att totalt cirka 250 personer var delaktiga i utvecklingen av Miljöbyggnad 3.0.”

Evelina nämner också att av 1200 byggnader som hittills blivit certifierade enligt Miljöbyggnad i Sverige är det bara vid ett tillfälle som processen genomförts utan anmärkningar. Alla andra gånger har man fått bakläxa på något sätt.

”Det visar hur svårt det är att erhålla tillräckligt hög nivå på egen hand.”

Får inte vara för svårt

Samtidigt är Evelina noga med att understryka att Miljöbyggnad ändå ligger på en nivå som många kan klara av – även om de flesta förmodligen får göra om vissa saker i processen innan de blir godkända.

”Vi har fortfarande endast 16 indikatorer som måste uppfyllas. Om det blir fler riskerar det att bli för krångligt och svårt och det vill vi undvika.”

Godkända material i tätskikten

Som avslutning frågar vi om det finns något särskilt som Sveriges tak- och tätskiktsentreprenörer bör tänka på när det gäller Miljöbyggnad.

”De tätskiktsmaterial som registreras i loggboken för den aktuella byggnaden bör finns med i BASTA:s, Sunda Hus eller Byggvarubedömningens materialdatabaser. Då vet man att materialen är godkända och inte innehåller några ­miljöfarliga ämnen. I övrigt finns inga särskilda krav när det gäller tätskikt, förutom att det för silver- och guldnivå måste finnas en ­ansvarig person för fuktsäkerheten eller en fuktsakkunnig med i varje projekt”, säger Evelina Strandfeldt.

Om Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council grundades 2009 och är Sveriges ledande organisation för hållbart samhällsbyggande. Medlemmar är företag och organisationer som vill göra bebyggelsen mer hållbar. SGBC erbjuder verktyg och utbildning i miljöcertifiering av byggnader, stadsdelar och anläggningsprojekt och hjälper på så sätt företag och organisationer att nå sina hållbarhetsmål.

Idag finns det ännu inga färdigställda byggnader för Miljöbyggnad 3.0. Bilden nedan visar ett av HSB:s hus i Uppsala som är 2.2-certifierat. Foto: Ola HedinIdag finns det ännu inga färdigställda byggnader för Miljöbyggnad 3.0. Bilden ovan visar ett av HSB:s hus i Uppsala som är 2.2-certifierat. Foto: Ola Hedin