Ansvaret för att följa reglerna kring brandfarliga Heta Arbeten ligger på alla inblandade i ett takprojekt – fastighetsägare, byggherre och beställare samt tak- och tätskiktsföretaget och den enskilde tätskiktsmontören.

Om reglerna inte följs och brand uppstår så att människor och byggnad skadas kan det bli kostsamt för samtliga aktörer. De kan få sina försäkringar nedsatta med 30 %. De kan ställas till svars rättsligt för allmän vårdslöshet. Och de kan åläggas att betala skadestånd.

”Det som är viktigast att undvika är förstås den mänskliga tragedin. Att människor drabbas. Ingen mår ju heller bra av att leva med vetskapen att andra personer skadats genom det arbete man utfört. Särskilt inte om man av slarv eller okunskap missat att följa reglerna för Heta Arbeten”, säger Hans Månsson, Teknisk Chef på Icopal AB.

Svetsa med el eller gasol

Eftersom tätskiktsvåderna svetsas ihop genom ihopsmältning av dess kanter, innebär det att arbetet på taket alltid inbegriper Heta Arbeten. Idag används huvudsakligen två metoder för detta. Den vanligaste är svetsning med gasoldriven brännare, som har innesluten låga, vilket ska säkerställa att enbart varmluft kommer ur munstycket. Den andra metoden är så kallade elinstallerade tätskikt med eldriven varmluftsbrännare.

Båda metoderna anses säkra om takmontören har ett giltigt certifikat för Heta Arbeten och utför jobbet enligt Brandskyddsföreningens regler. Det eldrivna systemet kan dock sägas vara mindre riskfyllt, tack vare att temperaturen är lägre.

Det som i grunden framkallar brandfaran – oavsett gasol- eller eldriven svetsning – är hög värme i kombination med syret i luften och brännbara material. Varmluftsbrännare som drivs av gasol når temperaturer på runt 1200 °C. Eldrivna varmluftsbrännare ligger på 600–650 °C.

Exakt när något börjar brinna beror på materialets antändningstemperatur. Som exempel kan nämnas att trä antänds vid 200–400 °C, PVC vid 330–390 °C och tyg vid 350 °C. Hur antändbart ett material är beror även på hur fuktigt, tätt och tjockt materialet är samt graden av råhet på ytan och vilken ytbehandling det har.

Konstruktioner med högre risk

Lyckligtvis är det ovanligt i vårt land att det uppstår bränder när man lägger tätskikt. Men det går ändå aldrig att släppa fokus på brandsäkerheten. Och extra viktigt är att ha koll på det som kallas för högriskkonstruktioner (högriskdetaljer), de extra brandfarliga delarna av taket som inte är de plana ytorna. Det kan vara en takljuskupol med sarg i trä eller plast, sargen runt hela takytan, skarven mellan två huskroppar eller fönster och altandörrar.

”Det som också spelar in är om huset är nybyggt eller inte. I äldre byggnader kan brandrisken vara högre vid exempelvis takfoten om isoleringen i lagret under tätskiktet består av träspån eller vindskyddspapp. Fönster och dörrar kan vara isolerade med lättantändligt tjärdrev. Och i vissa högrisk-konstruktioner kan det över tid ansamlas spindelnät, löv eller annat som är brandfarligt”, säger Hans Månsson på Icopal AB.

För att minska riskerna vid högriskkonstruktioner ska en brandvakt utses – det måste vara en annan person än den montör som lägger tätskiktet. Brandvaktens uppgift är att hålla vakt under arbetet och minst en timme efter att det avslutats. Det sistnämnda är nödvändigt eftersom det kan ligga kvar glöd och pyra som gör att det börjar brinna efter att jobbet är klart.

”Om det börjar brinna inuti en vägg, i en skarv eller innanför en sarg kan det ibland vara svårt att upptäcka. En sådan brand kan också vara knepig att komma åt. Det kan till och med gå så långt att man måste bryta upp konstruktionen för att kunna släcka elden”, säger Mikael Kemp, Produktchef på Mataki.

I anslutning till arbetsytan ska det finnas två handburna brandsläckare med minst sex kilos kapacitet kompletterat av en vattenslang. Om vattenslang inte kan användas ska den ersättas med ytterligare en sex kilos brandsläckare. Det är också viktigt att ha en fungerande mobiltelefon tillgänglig för att omgående kunna larma brandkåren.

Det är förstås även angeläget att tänka på riskerna under det arbete som inte inbegriper högriskkonstruktioner – på de plana delarna av taket. Det gör man bland annat genom att ha koll på vad isoleringen under är gjord av, exempelvis trä eller cellplast, som båda är brandfarliga. I syfte att reducera brandrisken läggs ofta numera istället en obrännbar minerallull som skyddande isolering närmast under tätskiktet.

Tänk efter före

Som alla risker uppe på taket kan brandfaran minimeras genom planering av arbetet innan det sätts igång. För att upprätthålla den övergripande säkerheten är byggherren skyldig att skapa en arbetsmiljöplan. Och utifrån de faror som bedöms rymmas inom uppdraget – inklusive riskerna för brand – ska takentreprenören sätta ihop en riskanalys, som sedan integreras i arbetsmiljöplanen.

”Ju mer noga man planerar, desto fler risker kan minimeras. Dessutom tenderar arbetet att gå fortare när man känner till och har kalkylerat i förväg med exempelvis brandfarliga högriskdetaljer som är mer besvärliga att täcka in. God planering är alltså bra både för brandsäkerheten och effektiviteten” Mikael Kemp, Produktchef Mataki

Utse en tillståndsansvarig

Alla som avser att bedriva eller låta bedriva brandfarliga Heta Arbeten måste utse en tillståndsansvarig. För att löpande axla uppgiften måste den tillståndsansvarige ha ett giltigt certifikat för Heta Arbeten och vara utsedd skriftligen samt ha praktisk erfarenhet av brandskyddsarbete.
Den tillståndsansvariges arbetsuppgifter är att på plats bedöma faran för brand, gå igenom tillstånd/kontrollistan för Heta Arbeten med de som ska utföra arbetet, kontrollera att säkerhetsreglerna uppfyllts och därefter utfärda ett tillstånd för projektet. Dessutom ska den tillståndsansvarige löpande se till att reglerna följs från start till mål.

Framtiden är mer eldriven

Icopal AB och Mataki har på varsitt håll arbetat i mer än tio år med att utveckla svetslösningar som drivs av el istället för gasol.

”För oss är eldriven svetsning en viktig del av framtiden och vi har precis lanserat ett 100% elinstallerat tätskiktssystem. Det kan läggas på de flesta tak, men är framförallt riktat mot miljöer med särskilda krav på brandsäkerhet – som sjukhus, serverhallar,
sågverk m fl. Styrkan med systemet är samspelet mellan dess olika delar och med tätskiktsmontören som utbildas av oss att använda det på bästa sätt. Och för att ge ytterligare support till montören ingår även en nyutvecklad app med fakta om produkterna och interaktiva instruktioner för hur de ska appliceras”, säger Mikael Kemp på Mataki.

”Även vi räknar med att det blir mer eldrivet framöver. Och vi är också med och leder utvecklingen mot kompletta system, dvs inte bara enstaka produkter. Vi talar då om extremt lättinstallerade lösningar anpassade för lägre värme med självhäftande produkter som kräver lite svetsning eller ingen alls. Lösningar som är framtagna för att tätskiktsmontörerna ska kunna jobba effektivare och säkrare och erhålla ett färdigt resultat av högsta kvalitet. Samtidigt vill jag understryka att oavsett hur man svetsar eller vilka produkter man använder är det viktigaste för att undvika brand att ha välutbildade tätskiktsmontörer som vet hur de ska jobba säkert”, säger Hans Månsson på Icopal AB.