För att få veta mer om hur man bör tänka kring moderna fasta säkerhetsanordningar på tak, ringer vi upp Ulf ­Gustavsson, marknadschef på Weland Stål AB, som har jobbat med ­taksäkerhet i mer än tjugo år.

Ledande tillverkare i Norden

Sedan 1975 är Weland Stål en ledande leverantör av egenutvecklade och egentillverkade produkter och lösningar inom taksäkerhet till kunder i Sverige och övriga Norden samt delar av Europa. I sortimentet ingår livlinekrokar, nockräcken, takfotsräcken, takbryggor, skyddsräcken, takstegar, skorstensplattformar och glidskydd med mera.

”Som tillverkare av säkerhetsanordningar är vi också med och driver utvecklingen inom taksäkerhet. Antingen kommer nya idéer inifrån Weland och vi tar fram lösningar på egen hand. Eller så kan exempelvis en kund uttrycka ett önskemål om att tillgodose ett visst behov. Då kan vi jobba tillsammans och på så vis komma fram till en lösning”, säger Ulf Gustavsson.

Inga omkopplingar med Weline

När vi frågar Ulf om någon ny lösning tar han Welands egenutvecklade fallskydd Weline wiresystem som exempel.

”Alla som rör sig på ett tak ska använda säkerhetslina. Linan ska vara förankrad under hela vistelsen i någon av de fästpunkter som finns uppe på taken."

"Problemet är att man behöver dubbla livlinor för att kunna byta mellan två fästpunkter och man får då förflytta sig fram och tillbaka mellan dessa punkter vilket blir väldigt omständligt. Med vårt Weline-system monteras istället en vajer längs takstegen, takbryggan, nockräcket eller arbetsplattformen Användaren kan då koppla på sin säkerhetslina redan på takstegen ­– det vill säga innan man kommit ut på taket. Säkerhetslinan följer sen med vajern så att man kan röra sig över hela takytan utan att behöva koppla om sig. Det är både säkert och smidigt.”

Ulf nämner att Weland även tagit fram en alternativ lösning för platta tak där Weline-vajern monteras direkt på tätplåten – och kan på så vis ersätta nockräcke och livlinefäste på papptak och duktak.

Regelverk och sanktionsavgifter

Enligt Ulf styrs nivån och utvecklingen inom taksäkerhet även av branschregelverk och branschpraxis.

”Här ingår exempelvis Arbetsmiljölagen och vår egen Branschstandard över fasta taksäkerhetsanordningar. Dessutom påverkas nivån av hur regler och praxis tolkas. De senaste åren har vi gått mot striktare tolkningar.”

Ulf berättar att det tidigare kunde vara mer okej att inte vara fastkopplad medan man bytte mellan två fästpunkter. Men att det numera råder en strängare tolkning av befintliga arbetsmiljöregler.

”Det var bland annat för att möta den nya strängare tolkningen av arbetsmiljöreglerna som vi tog fram vårt Weline ­wiresystem. Dessutom införde Arbetsmiljöverket 2015 ­sanktionsavgifter som gjort att många blivit mer noga med säkerheten. Sanktions­avgifterna innebär att en takentreprenör, fastighets­ägare eller fastighetsförvaltare kan tvingas betala upp till 400 000 ­kronor* vid överträdelse av arbetsmiljölagen – och det vill man förstås undvika.”

Finns mycket kvar att göra

Vi frågar Ulf vilka ytterligare faktorer som påverkar säkerheten på taket.

”Det finns många som fortfarande gör lite som man alltid gjort. Det kan till exempel bero på att samma människor länge har skött underhåll och andra sysslor på taken och inte uppdaterat sig kring säkerheten. Det märks ofta när någon hos en fastighetsförvaltare eller en sotarfirma har slutat och det kommer in en ny person på samma position. Först då upptäcks bristerna och man får möjlighet att göra något åt dem.”

Även om det blivit mycket bättre de senaste åren uppskattar Ulf att cirka en tredjedel av fastigheterna i Norden har brister eller helt saknar anordningar för taksäkerhet. Det finns alltså fortfarande mycket att göra inom detta område.

Tänk på den mänskliga faktorn

Avslutningsvis understryker Ulf vikten av att alltid tänka på den mänskliga faktorn.

”Precis som med allting annat så spelar det ingen roll hur mycket man investerar i säkerhetsfrämjande utrustning om man är oförsiktig och struntar i att följa reglerna. Men så länge man följer reglerna och är försiktig ... ja, då ska det inte behöva ske några olyckor."

Ulf anser också att man bör se varje besök på taket som unikt och att det ska utföras en riskanalys innan arbetet sätts igång.

”Allt beror på vem som är där uppe och hur situationen ser ut. Hur ofta är den personen på taket? Hur mycket kunskap och erfarenhet har man? Vilka väderförhållanden råder? Är man stressad? Vilken typ av arbete ska utföras? Ska man bära med sig verktyg eller utrustning? Och så vidare. Det är alltid många variabler, förutom utrustningen för taksäkerhet, som påverkar.”

*Sanktionsavgiftens storlek baseras på antal sysselsatta hos företaget ifråga. Ju större företag, desto dyrare blir räkningen. Källa: Arbetsmiljöverket