På tib.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies här

Väderskydd eller inte – det är fråganVäderskydd eller inte – det är frågan

En önskedröm för byggbranschen vore kanske att det alltid skulle vara tio grader varmt, blå himmel och vindstilla – eftersom studier visar att då är produktiviteten på topp. Men så ser vädret förstås inte ut i Sverige, där vi enligt SMHI har nederbörd i form av regn eller snö drygt hälften av årets alla dagar.

Med ett klimat som det svenska är frågan varför fler inte ­använder väderskydd under byggtiden så att man mer ­konstant kan erhålla optimala arbetsförhållanden?

För att försöka få svar på detta pratar vi med Jens Holmlund, VD på Protan AB. Protan är Nordens största ­takläggningsföretag och ingår i den norska familjeägda Protan-koncernen, som har 650 anställda i 15 länder och mer än 45 års erfarenhet av att utveckla, tillverka och sälja tak- och tätdukslösningar.

Störningar på grund av sträng vinter

”I praktiskt taget hela Sverige var vintern i år extra lång och kall med mer nederbörd än vanligt, vilket orsakade avsevärda störningstider för ett stort antal byggprojekt. Störningar som man i många fall kunde ha minskat eller sluppit helt om man använt väderskydd”, säger Jens Holmlund.

Många fördelar med väderskydd

När man läser studier som gjorts om väderskydd upptäcker man snabbt att väderskydd erbjuder många fördelar – och egentligen ganska få nackdelar.

De mest grundläggande fördelarna är minskad risk för kostsamma fuktskador och att kunna jobba oberoende av regn, snö, vind och kyla – där det sistnämnda även gör att man lättare kan hålla utlovad produktionstid och undvika vite på grund av förseningar.

Ofta kan man till och med förkorta byggtiden, vilket ger ­ytterligare vinster. Exempelvis minskade kostnader för att hyra bodar, maskiner och stängsel. Och lägre ­kapitalkostnader och tidigare hyresintäkter för byggherre eller fastighetsägare.

Studier* av byggprojekt där man använt väderskydd påvisade minskade produktionstider med 13 % i ett fall, i ett annat fall med sju veckor och i ett tredje fall reducerades tidsåtgången vid takarbeten med 26 %.
De flesta inser ju att arbetsdagen utnyttjas bättre när man kan arbeta oberoende av väder och vind – men det man också vinner med väderskydd är att man inte behöver täcka av och täcka över material morgon och kväll, vilket kan ta många timmar i anspråk räknat över ett helt projekt.

Att slippa frusna fingrar, fukt och blåst och istället kunna jobba i en inomhusliknande arbetsmiljö som är torr och varm, gynnar förstås produktiviteten och trivseln, samtidigt som det främjar säkerheten eftersom riskerna för halkolyckor på grund av fukt blir mindre.

”Ännu en fördel, framförallt i städerna, är att väderskydd minskar spridningen av damm och smuts till omgivande gator och byggnader. Och att de har en ljuddämpande ­effekt som gör att man inte stör människor runtomkring lika mycket. Dessutom minimeras risken att tappa verktyg eller andra saker på folk som befinner sig på våningarna nedanför eller på gatan”, säger Jens Holmlund.

Högre byggkvalitet

Erfarenheter visar också att de förhållanden som väderskydd skapar bidrar till att man kan bygga med högre kvalitet, något som ger lägre kostnader för byggnaden, både i det korta och långa perspektivet – bland annat tack vare färre besiktningsanmärkningar, lägre garantikostnader och reducerade kostnader för drift och underhåll.

”Idealet vore att byggherren skriver in krav om väderskydd i upphandlingen redan från början. Eftersom risken annars är stor att de andra aktörerna i byggprocessen inte ser väderskydd som ett alternativ."

Skäl att välja bort väderskydd

Invändningar mot väderskydd kan vara att det blir för varmt innanför presenningarna på sommaren och att det under blåsiga förhållanden finns en risk att väderskydden ska blåsa iväg och skada personer på bygget eller tredje man.

”Enligt mig är starkaste skälet till varför man väljer bort ­väderskydd att man inte tycker att de lönar sig. Väderskydd är vanligast när man bygger bostäder och kontor i städerna där budgetarna är högre. Bygger man exempelvis enklare logistik­byggnader utanför tätbebyggda samhällen anser man ofta inte att de behövs eller att man inte kan räkna hem kostnaden i slutänden”, säger Jens Holmlund.

Bör finnas med i upphandlingen

För att fler ska se väderskydd som lönsamma krävs förmodligen att man blir bättre på att räkna in alla ”mjuka värden” ­– som färre störningar, högre produktivitet, bättre arbetsmiljö, minskade arbetsplatsolyckor, upprätthållna eller minskade produktionstider, högre kvalitet och så vidare.

”Idealet vore att byggherren skriver in krav om väderskydd i upphandlingen redan från början. Eftersom risken annars är stor att de andra aktörerna i byggprocessen inte ser väderskydd som ett alternativ. Sen vore det en fördel om man i de dataprogram som börjar komma nu, där man virtuellt kan ­simulera projekteringen av en byggnad på förhand, även kunde räkna med väderskydd som en faktor. Så att man får ut en kalkyl där alla mjuka värden för väderskydd är medräknade”, avslutar Jens Holmlund.

*Väderskyddad Produktionsmiljö Framtidens Byggande
(Larsson/Söderlind) samt Väderskyddad produktion Möjligheter och erfarenheter (Axelsson, Larsson, Sandberg, Söderlind)