På tib.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies här

När skyfallen blir fler och städerna förtätas ökar behovet av vatten­fördröjande taklösningar

Skyfallen ökar och städerna förtätas med färre gröna ytor i marknivå som kan suga upp och hålla kvar regnen. Här har gröna tak och andra vattenfördröjande taklösningar en viktig roll att spela för att minska risken för översvämningar när dagvattensystemen inte räcker till.

Enligt SMHI och andra svenska myndigheter förutspås skyfallen öka i framtiden på grund av klimatförändringarna. Och vi får inte bara skyfall oftare, de blir också häftigare. Samtidigt flyttar allt fler människor till städerna, vars arealer inte enbart växer utan även förtätas med nya ­byggnader och annan infrastruktur på samma begränsade yta. Faktum är att i många av Sveriges kommuner finns en uttalad strävan att inte ta exempelvis åkrar och ängar i anspråk för nybyggnation. Strategin är istället att uppföra nya och högre byggnader inom redan befintliga stadsgränser - och det gäller både i stadskärnor och förorter.

När städerna förtätas minskar de gröna ytor som kan suga upp och hålla kvar vatten och det blir fler hårdgjorda ytor i form av till exempel gator, trottoarer och parkeringsplatser som inte kan göra det. I stadsmiljöerna har dessutom naturens egen infrastruktur i form av vattendrag ofta grävts bort eller byggts över samtidigt som äldre kulvertlösningar inte är anpassade för dagens vattenmängder. Allt detta innebär att vid skyfall måste städernas dagvattensystem hantera allt större vattenmängder på kort tid - något som de inte har kapacitet för vilket ökar risken för översvämningar.

Skyfall och översvämningar i Gävle

I slutet av augusti 2021 drabbades Gävle av ett av de värsta skyfallen sedan SMHI började sina mätningar på 1800-talet. På bara tjugofyra timmar föll 162 millimeter regn. Det kan jämföras med den normala regnmängden i Gävleborgs län som är 70 till 80 millimeter per månad. Tittar man dessutom på SMHI:s lista över mest nederbörd som fallit under två timmar i Sverige så toppar skyfallet i Gävle med 101 millimeter klart före Hanös 79,2 millimeter.

Stora bostadsområden i Gävle hamnade under vatten. Ett stort antal byggnader svämmade över när vattnet inte hade någonstans att ta vägen. Folk kunde inte ta sig fram eftersom vägar hade spolats bort. På vissa ställen stod vattnet två meter djupt.
Efter skyfallen i Gävleborg - och Dalarna som också ­drabbades hårt - anmäldes mer än 7 000 skador och ersättningen för dessa har beräknats till närmare en halv miljard kronor.

Även Tyskland och Belgien drabbades av skyfall ­sommaren 2021. Skyfall som orsakade en katastrof med över två hundra dödsfall och enorma materiella skador. Här var det inte i ­första hand stora regnmängder vid enskilda punkter som ställde till det – även om det vid en väderstation söder om Dortmund föll 241 millimeter under tjugofyra timmar. Istället berörde regnet stora områden där det bor många människor. Och eftersom det hade regnat mycket redan tidigare var den mark som fanns tillgänglig för att suga upp vatten redan mättad. Konsekvensen blev att nivåerna i många vattendrag steg mycket snabbt vilket ledde till störtfloder och översvämmade byar och städer.

En viktig pusselbit

Taklösningar som fördröjer vatten kan naturligtvis inte på egen hand lösa problemen med översvämningar på grund av fler skyfall och förtätade stadsmiljöer. Men de är en viktig del i det pussel av åtgärder som behövs för att klimatanpassa svenska städer. Det understryks inte minst av forskare som Tobias Emilsson från Sveriges Lantbruksuniversitet och Pär Johansson från Chalmers som valt att forska kring detta, se separata artiklar.