På tib.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies här

Chalmers driver forsknings­projekt om ­gröna taks ­kapacitet att ­fördröja ­regnvatten

För sex år sedan initierade Chalmersforskarna Pär Johansson och Angela Sasic Kalagasidis ett forskningsprojekt för att få fram mer detaljerade data kring hur olika typer av gröna tak fördröjer avrinningen av regnvatten - och då särskilt vid häftiga skyfall.

Pär Johansson är forskare, docent i byggfysik och undervisar på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Han forskar bland annat kring nya material som bidrar till energieffektivi­sering och klimatanpassning av byggnader vid renoveringar. Upprinnelsen till forskningsprojektet om gröna tak, ­berättar Pär Johansson, kom ur diskussioner som han och hans forskarkollegor hade om vägar framåt för att klimat­anpassa befintliga byggnader.

- En händelse som fick oss att börja titta på gröna taks förmåga att fördröja avrinning av regnvatten kom från översvämningarna som drabbade Göteborg 2012.

I slutet på juli 2012 föll kraftiga regnmängder över Göteborg på kort tid och lamslog stora delar av staden - ett antal gator svämmade över och spårvagnar och bilar kunde inte ta sig fram och byggnader vattenfylldes.

- Ett huvudsyfte med projektet har varit att utforska hur man kan minska belastningen på dagvattensystemen vid skyfall genom att fördröja regnvatten med hjälp av befintliga takytor. Framförallt ville vi studera var taken ska placeras i staden för att få bäst effekt.

Forskningsprojektet finansierades av Formas som är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling I projektgruppen ­ingick Veg Tech, en ledande leverantör av växtsystem, SINTEF, ett norskt tekniskt forskningsinstitut samt Göteborgs Stad genom Lokalförvaltningen och SMHI genom Erik ­Kjellström på Rossby Centre. Pär Johansson berättar att han och de andra forskarna fick hjälp av Veg Tech att lära sig hur man anlägger gröna tak.

- Vi upptäckte att det saknades forskning kring vilken kapacitet olika typer av gröna tak har att suga upp och hålla kvar regnvatten. Ett mål med projektet har därför varit att ta fram projekteringsanvisningar för gröna tak. Anvisningar som visar hur stor mängd regnvatten olika tjocka jordlager håller kvar och hur länge.

I projektet arbetade doktoranden Kaj Pettersson med avancerade datorsimuleringar, utvecklade av Chalmersforskaren Dario Maggiolo, för att göra beräkningar kring exempelvis var på taket det är mest fördelaktigt att applicera jordlager och växtlighet för bästa möjliga effekt.

- Vi har även samarbetat med Norges teknisk-naturveten­skapliga universitet i Trondheim. Där har man utfört fältstudier med varierande typer av växtlighet på taket av ett reningsverk. Vi har sedan jämfört resultaten från deras studier i verklig miljö med våra datorsimuleringar.

I projektet har forskarna tittat på relativt små modeller i form av mindre takytor som sedan kan skalas upp i storlek. Pär Johansson framhåller att man genom att anlägga gröna tak rent faktiskt kan bidra till att en fastighet uppfyller kraven i detaljplanen gentemot dagvattensystemet. Men efter­som takytor inte får räknas med i detaljplanen kan planen ändå bli underkänd.

- För att få räknas med i en detaljplan säger dagens regler att lösningen som håller kvar och fördröjer regnvatten måste finnas på marken. En förhoppning med vår forskning har varit att bidra till att även gröna takytor skulle kunna räknas med i detaljplanen i framtiden.