På tib.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies här

Mindre svart arbetskraft med lagkrav på elektroniska personalliggare

Sedan årsskiftet är det lag på att elektroniska personalliggare måste föras på svenska byggarbetsplatser för att ha kontroll på vilka som arbetar där och för vem. I denna artikel reder vi ut begreppen kring det nya lagkravet.

Förra året infördes det så kallade Huvudentreprenörsansvaret, som regleras via byggbranschens kollektivavtal, och som innebär att huvudentreprenören är ansvarig för att alla regler och avtal följs på ett bygge – i ansvaret ingår också att huvudentreprenören måste kunna ange vilka företag som anlitas vid det aktuella byggprojektet.

Från 1 januari 2016 har ännu ett steg tagits för att skydda byggbranschen från oseriösa arbetsgivare, nu ner på individnivå, genom att det införts lagkrav på att elektroniska personalliggare ska föras vid alla byggarbetsplatser. 
Syftet är att motverka svartarbete och på så vis främja sundare och rättvisare arbetsvillkor för den enskilde byggnads-arbetaren samt sundare och rättvisare konkurrensvillkor för företagen som är verksamma i byggbranschen.

”Det nya lagkravet skapar ordning och reda kring vilken personal man använder och det blir mindre utrymme för oseriösa aktörer att använda svart arbetskraft. Vilket hela byggbranschen och alla seriösa takföretag gynnas av”, säger Johnny Persson, styrelsemedlem i TIB och tidigare VD för Icopal Entreprenad AB.

Kontrollbesök från Skatteverket

I de nya reglerna ingår att Skatteverket får göra oannonserade kontrollbesök på arbetsplatsen. De har då rätt att kontrollera att den som har personalliggar-ansvaret tillhandahåller utrustning för detta samt att personalliggaren förs på ett korrekt sätt. Skatteverket kan även begära att de som jobbar inom byggverksamheten ska styrka sin identitet samt berätta för vilken näringsidkare de arbetar. Alla uppgifter som lämnas har Skatteverket rätt att stämma av mot den elektroniska personalliggaren. Möjlighet ska också finnas för Skatteverket att få en digital kopia av personalliggaren i samband med besöket.


Personalliggarens innehåll

Enligt 9:e kapitlet, 5:e paragrafen i skatteförförfarandeordningen ska personalliggaren innehålla följande: 
- Näringsidkarens namn, personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer eller motsvarande utländska nummer
- Personer som är verksamma på byggarbetsplatsen ska vara noterade med namn, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande utländska nummer
- Alla dagar ska finnas redovisade samt visa tidpunkterna när respektive individs arbetspass inleds och avslutas

För byggbranschen ska även följande uppgifter finnas med: 
- Byggarbetsplatsens identifikationsnummer
- Möjlighet att söka verksamma personer inom ett visst tidsintervall
- Möjlighet att se uppgifter om specifik person eller personer
- Möjlighet att se ändringar som gjorts i personalliggaren.

Uppgifterna i personalliggaren ska bevaras i två år och alltid vara tillgängliga för granskning av Skatteverket.

Byggherren har ansvaretDet är byggherrens ansvar att se till att utrustning för elektronisk personalliggare finns tillgänglig på byggarbetsplatsen och att den används. Detta ansvar kan skriftligen överlåtas till en generalentreprenör under förutsättning att byggprojektet utförs som utförandeentreprenad eller totalentreprenad. Om entreprenaden är delad kan byggherren inte överlåta ansvaret till annan part.

Den som ansvarar för att elektronisk personalliggare kan föras – byggherren eller den som utför byggnationen – är skyldig att anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan byggarbetsplatsen tas i bruk. I anmälan ska ingå uppgifter om vilket datum byggverksamheten ska påbörjas och på vilken plats. I samband med anmälan tilldelas byggarbetsplatsen ett identifikationsnummer.

Den som har ansvaret för personalliggaren ansvarar även för att avanmäla bygget till Skatteverket inom 14 dagar efter att det slutförts.

Det kostar att missköta sig

Det finns ett antal kontrollavgifter som byggherren eller den som utför byggnationen kan tvingas betala om hanteringen kring den elektroniska personalliggaren inte sköts korrekt.

Om projektet inte anmäls till Skatteverket är avgiften 25 000 kronor per arbetsplats. Om den ansvarige inte tillhandahåller elektronisk utrustning för personalliggare är avgiften 10 000 kronor och samma belopp gäller om personalliggaren inte är tillgänglig vid Skatteverkets kontrollbesök eller om liggaren är bristfällig alternativt inte bevarats.

Om de som bedriver byggverksamheten inte använder tillhandahållen personalliggare utgår en avgift på 10 000 kronor. Utöver detta debiteras en avgift på 2 000 kronor för varje individ som inte finns noterad i personalliggaren.
Om något av ovan nämnda fel upprepas inom ett år – av byggherren eller de som bedriver byggverksamheten – är avgiften 20 000 kronor istället för 10 000 kronor.

Tre undantag från lagkravet

Byggprojekt som inte förväntas överstiga fyra basbelopp – cirka 170 000 kronor – är undantagna från lagkravet om elektronisk personalliggare. Kravet gäller heller inte för personer som lastar och lossar material och därmed endast befinner sig på arbetsplatsen under kortare tid. Ett tredje undantag är om byggherren är en privatperson, då behöver man inte föra elektronisk personalliggare.

Koll på närvaron via ID06-kort eller app

”Inom takbranschen använder vi redan ID06-kort för identifikation och registrering av närvaro på byggarbetsplatserna. Och för de projekt där det saknas utrustning för ID06-kortet, finns app-program att ladda ner till den egna smarta mobiltelefonen för snabb och smidig in- och utcheckning. I dessa appar kan man hantera flera arbetsplatser samtidigt och även se statistik över sin närvaro. Endast arbetsplatser inom en kilometer från mobiltelefonen är synliga i apparna, vilket gör att fusk motverkas”, säger Johnny Persson.

Fungerar väl i andra branscher

Lagkrav på elektroniska personalliggare finns sedan tidigare i andra branscher. Från 2007 har kravet varit lagstadgat för verksamheter inom restaurang och frisör. För tvätterier infördes det 2013.

Som exempel kan nämnas att i restaurangbranschen fick kravet omedelbar effekt. Här ökade de redovisade lönerna med cirka 1 miljard kronor under 2007 – vilket motsvarar runt 4000 vita heltidsjobb. Året efter var motsvarande siffra cirka 1,5 miljarder kronor.

Skarpt läge efter första halvåret

Den nya lagen om elektroniska personalliggare gäller byggprojekt som startats upp efter 1 januari 2016 eller pågående projekt som inletts före 2016 och som avslutas efter den 30 juni i år.

”Indikationen från Skatteverket är att man under en inledande period kommer att ge byggbranschen en chans att jobba in sina system och rutiner för att kunna leva upp till det nya lagkravet. Vid oanmälda besök kommer de då att agera mer undervisande än fällande. Men detta gäller endast fram till sista juni i år. Därefter kommer man att tillämpa de nya reglerna fullt ut”, avslutar Johnny Persson.