På tib.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies här

Ny lag ska garantera att arbetstagaren alltid får lön

Sedan 1 januari 2019 gäller en ny lag som ska garantera att arbetstagare inom bygg- och anläggningsbranschen alltid får sin lön. Den nya lagen är ännu en utbyggnad av det Huvudentreprenörsansvar som infördes 2015.

Johnny Persson från TIB:s styrelse berättar om bakgrunden till den nya lagen:
– Huvudentreprenörsansvaret infördes 2015 för att få koll på vilka företag som har uppdrag på ett bygge. Året efter kom lagen om elektroniska personalliggare som ger koll på vilka personer som jobbar på bygget. Förra året kom lagen om arbetsgivardeklarationer på individnivå - som gör att Skatteverket kan se vem man betalar skatt för och andelen skatt som dragits varje månad.

Nya lagen skyddar arbetstagaren

Den nya lagen, som gäller från 1 januari 2019, föreskriver att om en underentreprenör inte kan betala sin arbetstagares lön, ska entreprenörens uppdragsgivare betala lönen istället. Och om uppdragsgivaren inte kan betala lönen är det huvud­entreprenörens ansvar att göra det.

– Huvudsakligt syfte med den nya lagen och de tidigare lagarna är att bidra till en seriösare byggbransch. En byggbransch där vi skyddar individen genom sunda och säkra arbetsvillkor och ser till att arbetstagaren alltid får lön. En bransch där vi motarbetar svart arbetskraft och får bort lönenivåer som är för låga i förhållande till våra kollektivavtal - så att vi slipper orättvis konkurrens på grund av anbud med dumpade priser, säger Johnny Persson.

För att få sina pengar måste arbetstagaren lämna en skriftlig underrättelse om lönefordran till sin arbetsgivares uppdragsgivare eller till huvudentreprenören. I under­rätt­elsen ska bland annat ingå information om storleken på lönefordran, datum när kravet riktades mot arbetsgivaren och hur utbetalning av lönen kan göras. Kravet omfattas ­endast av lön som förfallit inom tre månader från det datum när uppdragsgivaren eller huvudentreprenören mottagit underrättelsen.

– Den som betalar ut lönen - uppdragsgivaren eller huvud­entreprenören - har så kallad regressrätt. Det betyder att de kan rikta krav på arbetsgivaren att få motsvarande belopp av dem, säger Johnny Persson.

Rekordmånga kontrollbesök 2018

Som exempel på vad som görs för att se till att de ­senaste årens nya lagar följs kan nämnas Skatteverkets kontroller av elektroniska personalliggare på Sveriges ­byggarbetsplatser.

Under 2018 genomförde Skatteverket 15 204 kontroller av personalliggare, vilket var en markant ökning av antalet kontroller jämfört med 2017. Man besökte 6586 arbetsplatser och knackade på hos 8618 entreprenörer. Och 13 procent av dessa besök resulterade i att myndigheten utdömde kontrollavgifter på mellan 2500 och 25 000 kronor.

– Skälet till att Skatteverket kunde göra många fler kontroll­besök förra året var utökade ekonomiska och personella resurser. Sedan starten 2016 har man gjort totalt 37 756 kontroller, säger Johnny Persson.